.

Idag är det en vecka, en vecka sedan mitt liv föll ihop!
Mitt liv körde en kniv i mig, jag trodde aldrig jag skulle kunna skåda dagsljus igen!
Jag ville inte inget alls, jag trodde min familj körde tt riktigt dåligt skämt med mig!
Men när ja kom innanför mormors dörrar och såg henne ligga där i sängen, med sin morgonrock, på sin hög med kuddar för att kunna andas.
Förstod jag at det inte var ett skämt.
Min mormor var död, hon låg död på den bästa platsen hon visste, i sidoläge i sin säng ensam framför tv:n.
Då slapp hon stress och press, hennes andning gick nogerlunda bra där!

Idag är det en veckan sedan jag såg henne ligga där alldeles kall ch början till blå!
Idag är det en vecka tills jag får hejdå!
hej då till min mormor som betyder så mycket för mig!
Hon var så fin i sin svarta kavaj, svarta kjol och vita blus, när hon log där på bårhuset!