. -
Annonser från BloggPartner

23.04

Ni vet när livet känns sådär mennigslöst och ofattbart hopplöst. Så har jag det nu. Minsta lilla sak som går emot mig eller inte går som jag hoppats så rasar precis allt ihop!
Inte för att på något sätt låta självcentrerad, men jag tycker fan de är min tur nu att få lite lycka i detta jäkla liv! Visst jag har underbara vänner som finns där för mig,
2 hundarna som får mig att behöva gå ur sängen i alla lägen, fastän man skulle betala nån med sin
högra hand för att få ligga kvar.
Men jag vill känna en lyckokänsla som även ger trygghet och en känsla av att livet har en menning!
Vet inte man lyckan jag längtar efter måste ges av någon annan eller om det är jag själv som måste hitta den i något! Jag kan med hundra % säga att lyckan en annan person skulle vilja ge mig, de hade ja förstört på 2 röda sekunder. Med min negativa inställning och min osäkerhet!
Jag har därför beslutat ikväll, jag har tagit beslut. Jag får se om de blir bra, eller i allafall bättre!
Eftersom jag inte har något att sätta så har jag inget heller att förlora!
Jag känner att jag har förlorat en massa, en massa dyrbara och betydelse fulla ting. Ting som inte går att ersätta på något vis! Inte ens med kärlek! Kärlek är inte botemedlet mot allt.
I mitt fall tror jag att det skulle vara som en inflammation i ett oläckt sår, en räv i en hönsgård.
Liknelserna är många!
Eller har jag bara fått känna på fel jäkla kärlek! Den sortens kärlek som får dig att krympa och försvinna!
Får dig att aldrig vilja låta någon komma nära dig igen, aldrig ge någon chansen att lära känna dig och få
krossa dig!
Jag är alltså ett ego, ett ego som bara tänker på mig sj,
jag tänker inte på att de kanske finns någon en annan människa som vill lära känna mig,
 lära känna mig för den jag är och för att jag kanske ger den personen den lyckokänslan jag själv jagar!
När ska detta ego släppa taget och våga ta chansen!?
Chansen kanske bara kommer en gång.


Det jag skulle vilja höra just nu, är ett tack! Ett tack är de minsta jag kan få just nu!
Det vore ren väluppfostran!
Ren tacksamhet!
Förhoppningsvis har det även medfört glädje från min sida!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback